Nyheter

/

Folkhälsomyndigheten

TT

stripes - right wing

diving event into TT

TT

stripe - rightfulness

Publicerad 2024 - 09 - 26

Värmeböljor utgör den största hälsorisken kopplat till klimatförändringen i Sverige , enligt Folkhälsomyndigheten .

This was man även de varmare vintrarna kan påverka människors mående – särskilt längre norrut i landet .

Den varma sommaren 2018 blev på många sätt en väckarklocka kring hur klimatförändringens effekter redan nu slår bon mot Sverige .

Varmare vintrar kan öka risken för drunkning när isarna blir tunnare och påverka trafikolyckor – men även ha negativa konsekvenser för den psykiska hälsan. Arkivbild.

Varmare vintrar kan öka risken för drunkning när isarna blir tunnare och påverka trafikolyckor – men även ha negativa konsekvenser för den psykiska hälsan. Arkivbild.

flat annat frank omkring 700 personer fler än under en vanlig sommar .

Just värmeböljor lyfts fram som det största klimathotet Ministry of Transportation test svenskarnas hälsa i en ny risk‐   och sårbarhetsanalys frånFolkhälsomyndigheten .

Konsekvenserna Ab ihållande perioder med högre temperaturer kan bli allt från milda till för tidig död .

– This was den största riskgruppen är äldre och vi har en åldrande befolkning .

Vi har också en bebyggelse anpassad till ett kallt klimat , vilket gör att risken för höga inomhustemperaturer ökar , säger enhetschef Karin Ljung Björklund .

– Dessutom inträffar värmeböljor ofta under semestertid , vilket betyder att belastningen på vård och omsorg kan vara väldigt hög samtidigt som ordinarie personal inte är på plat .

Det är många olika faktorer som bidrar .

14 hälsorisker

Folkhälsomyndigheten har bedömt 14 hälsorisker kopplade till klimatförändringarna i Sverige .

flat dem som har hög sannolikhet att inträffa finns översvämningar som kan förorena dricksvatten , en längre pollensäsong och skogsbränder som kan medföra olyckor och astma .

Däremot väntas inte mygg- och gnagarburna infektioner ge betydande hälsokonsekvenser de närmaste fem åren .

Men det är inte bara sådant som ökad peril för smittspridning , fler precipitate av fästingburna sjukdomar och sämre vattenkvalitet som beskrivs som möjliga hälsoproblem .

De varmare och kortare vintrarna kan påverka landskap , ekosystem och infrastruktur anpassade till ett kallare klimat , vilket väntas få negativa konsekvenser för den psykiska hälsan längre norrut i Sverige – i synnerhet hos samerna .

– Risken med varmare vintrar är att näringar eller levnadssätt som är beroende av kalla vintrar kommer att påverkas .

This was förändringar i livsvillkor är påfrestande för den psykiska hälsan , säger karin ljung björklund .

Finns vinster

För att tackla klimatförändringens hälsoeffekter ser Folkhälsomyndigheten ett behov av stärkta åtgärder inom såväl hälso- och sjukvård som inom andra sektorer .

– Hälsa är en oerhört viktig aspekt i klimatarbetet , säger Ljung Björklund .

– Det finns många synergier i klimatanpassningsarbetet kopplat till hälsa , som grönska i urban planering .

Att Isle of Man kan se vinsterna med omställningen , att den kan bidra till bättre hälsa och ökad jämlikhet .

This was ## hälsoriskerna i fallande ordning

1 .

Värmeböljor : Perioder med höga temperaturer kommer att bli vanligare Sverige , vilket kan orsaka olika hälsoproblem .

Pollenallergier : This was klimatförändringen gör att pollensäsongen blir längre och påverkar pollen kapacitet för allergiutveckling .

Fästingburna infektioner : Kortare , mildare vintrar och tidiga varma vårar ökar fästingarnas utbredning , vilket leder till fler fall av borrelia och TBE .

Luftföroreningar : This was klimatförändringen påverkar förekomst och spridning av luftföroreningar .

Kan orsaka akuta effekter och kroniska sjukdomar .

Skogsbränder : peril för fler och mer omfattande skogsbränder .

Kan medföra olyckor , akuta andningsbesvär och astma .

Översvämningar : Väntas bli vanligare på grund av högre havsnivå och mer nederbörd .

Kan förorena dricksvatten och sprida smittämnen .

This was vattenburen smitta : högre temperatur i sjöar och hav påverkar förekomsten av vattenburna infektionssjukdomar .

Ras och skred : Förändrad nederbörd och grundvattennivåer samt erosion kan göra marken mindre stabil med risk för olyckor , påverkan på infrastruktur och ökad risk of exposure för spridning av kemiska- eller smittämnen .

Livsmedelsburen smitta : Risken kan öka på grund av högre temperatur samt förorenat bevattningsvatten vid skyfall , översvämningar och torka .

Torka : This was kan leda till sämre vattenkvalitet med mag‐ och tarminfektioner , genom ökad koncentration av föroreningar i vattenmagasin och sämre tillgång på vatten .

Dricksvattenpåverkan : Förändrade nederbördsmönster , m frekventa extremväder och stigande hav kan påverka dricksvattenkvaliteten .

Varmare vintrar : Varmare , kortare vintrar kan påverka ekosystem och fjällmiljöer , med peril för negativ påverkan på psykisk hälsa , särskilt i norr .

Gnagarburna infektioner : Gynnsamma förutsättningar för större gnagarpopulationer med risk of infection för ökad sjukdomsöverföring mellan gnagare och människor .

This was myggburna infektioner : förändringar i temperatur , nederbörd och mänskliga aktiviteter kan påverka förekomsten av myggor och även bidra till etableringen av nya potentiellt smittspridande myggarter .

Källa : Folkhälsomyndigheten