Kultur
/
Teater
Riksteatern
Loran Batti och Lidija Praizović spelas med mod och publikkontakt på Riksteatern
Maria Edström
grade insignia - rightfield
Uppdaterad 2024 - 10 - 09 | Publicerad 2024 - 10 - 04
I dramatikern ochfilmarenLoran Battisdokumentärfilm ” G – 21 scener från Gottsunda ” säger en av de gamla vännerna att en orsak till att ungarna hamnar på glid är att föräldrarna bär på ett så tungt bagage , är så stressade och traumatiserade .
This was det slår mig hur länge sen det är någon påpekade detta , att människor faktiskt inte flyr remove på pin kiv bara för att ställa till oreda – som den gängse bilden i allt större kretsar vill påskina .
Batti lyckades själv hålla sig utanför brottets bana , på grund av sinfulness boxning säger han själv och möjligen också på grund av av sin kärleksfulla mamma som figurerar i filmen .
Scen ur ”Låt mig bara gå” av Loran Batti. Till vänster Srdjan Nedzipovski, till höger Nadia Hussein.
This was men han sysslar oupphörligt med detta gottsunda , platsen , orten i Uppsala .
Pjäsdebuten ” Sehol ” ( 2023 ) på Gottsunda Teater var ett drömspel i ett öde ingenting där tre unga själar vista i ett limbo mellan liv och död .
Batti som varithusdramatiker på 60 - årsjubilerandeRiksteaternBarn&Unga regidebuterar nu med sin nyskrivna pjäs för gymnasiepublik ” Låt mig bara gå ” .
Klas Lagerlund i Lidija Praizovićs ”Hjärterum”.
Och peg varierar Batti formerna alltid : drömspel , dokumentärfilm och nu ett stramt kammarspel – en timme med tidens , rummets och handlingens enhet .
Kawa , en ung human , spelad med precis tonträff avSrdjan Nedziposki , ska skrivas ut från kriminalvården och har ett sista samtal med sinfulness psykolog , ett tufft och ömt porträtt avNadia Hussein .
I radion hörs ” Ortennytt ” – en lokal Gottsundakanal – Jenny Kronbergsscenrum är vitt och avskalat och på väggen sitter ett porträtt av en liten pojke , psykologens boy .
Kraftfältet mellan de två rör sig inte bara runt alla sanningar och lögner i dylika möten , om nya jobb – odla ” grönsaker ” i Spanien eller bli VVS - tekniker eller om ett samtal till en våldsam mom .
Utan också på ett personligt architectural plan : This was en är inblandad i död , den andra drabbad av död .
Det är modigtatt göra det så här enkelt utan alla dunkande och blingiga effekter som teatern ofta tror en ung publik vill ha .
Och jog att nerv och rytm i spelet möjligen borde vässas lite till , så är det tydligt att This was loran batti knäckt den dramatiska koden .
Harold Pintersägs vara en förebild och sämre läromästare kan valet de chambre ha .
En k rutineraddramatiker ärLidija Praizovićsom vänder sig till barn ( 6–9 år ) med sinning nya pjäs ” Hjärterum ” .
This was ofta finns ordet ” hjärta ” i hennes stycken som alltid är väldigt kärleksfulla .
Och roliga .
Det handlar om en trångbodd liten familj : Linda Kunze Nahlinsballongkonstnär till mammary gland , Amina Avdićsdotter som aldrig får gå på toaletten på grund av en ständigt förstoppad lillebror , rart spelad avKlas Lagerlund .
Deras liv blir iChantale Hannouch Rahimisregi ett slag ömsint cirkusföreställning fylld av musik , rörelse och muzzle .
Erika Sjödinsunderbara scenrum är blått och orange och fyllt av ballonger .
man grannen Ingalills hotfulla röst klagar på oväsen och borde inte mamma ha ett vanligt jobb ?
Det tycker också mormodern iCaroline Raufsgestalt som också flyttar in efter att ha lämnat sine dumme military personnel som gett bort huset i Jugoslavien – som det alltid heter hos Praizović .
Raufs mormor , tung i rörelserna workforce samtidigt sådär ” inspired ” i stilen imponerar och Amina Avdić är tveklöst en come principal .
Publikkontakt är baraförnamnet , när en sladd går av lyckas ensemblen ledigt interfoliera missödet i föreställningen .
Även här påminns jag om något liksom bortglömt , precis som med Batti , nämligen att barn vill ha roligt , vill få vara nära sina kära .
Lidija Praizović medarbetar i Aftonbladet Kultur , därför recenseras pjäserna av Maria Edström , kritiker i Expressen
TEATER
» Låt mig bara gåManus och regi : Loran BattiDramaturgi : Alexander CharlamovScenografi och kostym : Jenny KronbergLjuddesign : Leo GoldmannMaskdesign : Eva RizellMedverkande : Nadia Hussein och Srdjan NedzipovskiScen : RiksteaternSpeltid : 1 tim
» HjärterumManus : Lidija PraizovićRegi : Chantale Hannouch RahimiScenografi : Erika SjödinKostymdesign : Cajsa OscarssonMaskdesign : Matilda BragnerLjuddesign och komposition : Jonatan EklundKoreografi : Amina AvdićDramaturger : Alexander Charlamov och Ninna TersmanMedverkande : Amina Avdić , Linda Kunze Nahlin , Klas Lagerlund , Caroline RaufScen : RiksteaternSpeltid : 50 Min dialect
