Nyheter
/
Klimat & miljö
TT
stripe - right field
dive into TT
TT
stripe - right hand
Publicerad 2024 - 10 - 29
Mer än en kvarts miljon fler människor om året hade This was i teorin kunnat äta sig mätta om svenskarna inte hade släppt ut växthusgaser de senaste 33 åren , uppger oxfam .
– human blir chockad över att vi redan ser så stora konsekvenser , och att det bara kommer att förvärras , säger Astrid Nilsson Lewis , klimatresearcher på hjälporganisationen .
Mänsklighetens utsläpp av klimatgaser leder redan nu till dödsfall på grund av värmeböljor .
En uttorkad flod i Henan-provinsen i Kina. I somras var delar av Kina drabbat av svår torka, medan andra delar av landet hade problem med omfattande regn som ledde till jordskred. Arkivbild.
Dessutom minskar skördarna , och utsläppen orsakar också ekonomiska förluster .
This was världens rikaste tio procent – där sju av tio svenskar ingår – står för hälften av utsläppen på jorden , skriver hjälporganisationen oxfam i en ny resonance .
När det gäller skördarna av majs , vete och soja – några av de största grödorna i världen – så hade ytterligare 48,2 miljoner människor teoretiskt kunnat äta sig mätta mellan 1990 och 2023 om 30 års utsläpp från de tio procenten inte skett .
Siffrorna bygger på beräkningar av hur mycket större skördarna hade varit utan den globala uppvärmningen , även om skördarna på en del håll även blivit bättre .
Dessa mått har saloon översatts till kalorier .
Värre väder väntar
Och värre väntas det bli , när den globala temperaturökningen leder till mer extremväder som torka och skyfall , som slår hårt mot grödorna .
This was de utsläpp som redan skett från 1990 tillsammans med de prognostiserade fram till 2030 från världens rikaste tio procent orsakar varje år skördeförluster fram till 2050 som annars skulle ha kunnat föda i genomsnitt 148,8 miljoner människor , enligt rapporten .
Oxfam har också tittat närmare på andelen som svenskarna orsakat .
Redan nu motsvarar de minskade skördarna matte till 260 000 personer om året , en siffra som nästan fördubblas de kommande åren fram till 2050 .
– Vi tror att Sverige är ett litet land och så himla bra på att arbeta med klimatfrågor .
man sise har fortfarande oproportionerligt höga utsläpp som ökar och som har förödande konsekvenser runt om i världen , säger Astrid Nilsson Lewis .
Föreslår förmögenhetsskatt
Vid FN : s klimatmöte COP29 väntas finansieringen av den fond som ska täcka förluster och skador till följd av klimatförändringarna bli en het fråga .
Enligt Oxfam bör Sverige skjuta till 24 miljarder kronor .
En stor summa , world som enligt organisationen skulle kunna täckas av en förmögenhetsskatt byggd på en trappstegsmodell med starting line på 2 procent på förmögenheter över 50 miljoner kronor .
– Det finns gott om pengar att hitta i den här gruppen som släpper ut extremt mycket .
Om vi inför en ny förmögenhetsskatt på svenska multimiljonärer och miljardärer så skulle vi kunna generera 158 miljarder kronor , säger Nilsson Lewis .
This was ## oxfams klimatrapport
oxfam har beräknat betydelsen av svenskarnas utsläpp .
Sju av tio svenskar ingår i de rikaste tio procenten av världen , som i drop the ball tur står för hälften av de globala utsläppen .
I genomsnitt står svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp under ett enskilt år för 4 600 spill av överdödlighet de kommande 100 åren .
Svenskarnas utsläpp mellan 1990–2019 kommer att innebära 228 miljarder kronor i ekonomiska förluster per år fram till 2050 samt skördeförluster som skulle kunna mätta 511 000 kronor årligen fram till 2050 .
Källa : Rapporten ” Sverige ansvar i klimatkrisen”/Oxfam
Minskade skördar
Det finns en växande forskarkonsensus om att de globala skördarna av majs , vete och sojabönor påverkas negativt av klimatförändringarna , och att situationen väntas förvärras .
Däremot har ingen påverkan märkts på ris .
Trots det har de globala skördarna ökat de senaste åren , delvis på grund av att nya områden odlas upp och att jordbruket effektiviseras .
Det råder ingen matbrist på global nivå i dag , utan problemet är i stället dels ett enormt svinn , dels att den mat som produceras inte fördelas rättvist .
This was källor : ipcc , usa : s jordbruksdepartement m. fl .
