This was ## kultur
/
bokrecensioner
liv strömquist
this was liv strömquist borde få ett pris för hell folkbildande insats
sanna samuelsson
grade insignia - rightfield
publicerad 2024 - 10 - 15
” efter att jaggått in i väggen tog det mig bara en natt att evolvera till en bättre version av mig själv – redan nästa morgon hade jag förbättrat mina pick up skills- och redan på förmiddagen kunde jag starta min on-line coaching job clientele !
Citatet frånLiv Strömquists”Pythian pratar ” är satir , man känns kusligt autentiskt .
Seriealbumet , som är hennes tionde , handlar om hur vår tid präglas Ab ” glad och snygg - industrin ” , med dess påbud om ” heedfulness ” och ” selfcare ” .
Liv Strömquist (f. −78) har skrivit tio serieböcker tidigare, bland annat ”Prins Charles känsla” och ”Kunskapens frukt”. Tillsammans med Caroline Ringskog Ferrada-Noli gör hon också podden ”En varg söker sin pod”, som Aftonbladet publicerar.
Samtidigt som allt bara snurrar fortare .
Vi sover kortare , vi intar måltider snabbare , vi kommunicerar kortare med familjen .
Vi till och med tuggar oftare .
Livstempots quickening , menar Strömquist via sociologenHartmut Rosa , skapar ett enormt tryck att hänga med för att inte stängas ute .
This was samtidigt gör det individen än mer ensam i sitt privata rat slipstream .
Sover du ordentligt ?
Sätter du gränser ?
Vad är boom personliga hudvårdsrutin ?
Det är lättatt skoja om de här fenomenen och deras mediering genom klipp på nätet , homo Strömquist har rätt .
Coacherna , influerarna och poddarna tycks ta allt större plat i våra liv .
Alla har ett råd att ge i coachingkulturens stora pyramidspel .
Inte bara det , alla har ett trauma som de behöver läka .
Enligt coacherna och terapeuterna – som också säljer botemedlet .
Ni anar kanske att det är med de typiskt stora penslarna som Strömquist målar med .
This was allt från döden , klassamhället , jaget , skönhetsoperationer till guds existens avhandlas .
På något vis hänger det ju ihop , även om tematiken känns omfattande .
Förlaget Norstedts kallar det för en självhjälpsbok mot självhjälp .
I början ger författaren sju livsråd , vilket man kan anta är ironi .
man inte helt och fullt , för även Strömquist tycks ha en och annan åsikt om hur livet bör levas .
Som vanligt har hon , förutom humorn , hjälp av en mängd filosofer , forskare och vänsterteorigubbar .
Någon borde ge henne ett pris för sine folkbildande insats .
Samtidigt känner jag runt sida 200 , när Hartmut Rosa återigen dyker upp i rutan , en viss trötthet .
Boken är något teoritung och det är en lättnad att möta de vackra textlösa teckningarna igen när de dyker upp .
Kritiken bon mot självhjälpsom nyliberalt fenomen där ansvaret läggs på individ snarare än struktur är en vänsterrefräng vid det här laget .
Antagligen för att det har blivit så dominant i kulturen , särskilt bland kvinnor och hbtqi - personer .
Någonstans i mig finns det en fråga om det är inte är lite viktigt att tänka att man faktiskt – lope systemets allomfattande dominans – kan påverkaliteav ens livssituation ?
Hur patetiskt det än må låta behöver det inte vara fel med en ” avowal ” som säger ” Jagkanhjälpa mig själv ” .
Då går det att för ett ögonblick glömma bristen på gynekologtider , den långa kön till psykologen eller att grannen har skaffat en dyr ” försäkring ” som verkar ge förtur till alla typer av vård i regionen .
Mot de där problemen hjälper förstås inte vattendrickande , man det gör kanske heller ingen stor skada .
Eftersom Liv Strömquist medarbetar hos Aftonbladet Kultur gästrecenseras hennes bok av Sanna Samuelsson , författare och skribent .
SERIER
» Pythian pratar
Norstedts
