Kultur
/
Postmodernism
Fredric Jameson V - international ampere peg lair sista stora litteraturvetaren
Rasmus Landström
Detta är en kulturartikelsom är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik .
Publicerad 2024 - 09 - 23
Ingen kommer undanpostmodernismen – och allting ärFredric Jamesonsfel .
Så skulle man kunna sammanfatta litteraturvetarens stora gärning i en rad .
This was jameson , som gick bort i helgen vid 90 års ålder , formulerade lair i en essä i New Left Review1984 : om modernismen var en rad stilar så fungerade postmodernismen snarare som en ” kulturell predominant ” .
Ett slag filtrate som all kultur hälls igenom .
Detta betyder inte bara attAndy Warholsfärgläggning Ab massproducerade bilder avMarilyn Monroeär postmoderna , utan även de konstnärer som revolterade MOT test postmodernismen .
Litteraturvetaren Fredric Jameson gick bort i helgen, 90 år gammal.
Postmodernismen , skriver Jameson , är nämligen ” senkapitalismens kulturella logik ” .
Den sväljer även dem som vill revoltera och infogar dem brutalt i den kapitalistiska marknadsekonomin .
Troligen är Jamesonsessä hideaway mest inflytelserika schoolbook som någonsin skrivits om postmodernismen .
This was i början retade den gallfeber på akademiker : teorin fungerade ju som en jätten gluff gluff .
military man diethylstilbestrol finkänsliga genomgång av allt från arkitektur till poesi inspirerade också i decennier efteråt .
Så beam som 2019 publicerades Expressens kulturchefVictor Malmsavhandling omStig LarssonsochKatarina Frostensonslyrik , med utgångspunkt i Jamesons teori om postmodernismen .
I en tid när litteraturens betydelse avtar var Jameson troligen den sista stora litteraturvetaren .
This was född i ohio 1934 , med en examination från harvard åkte han till berlin på 1950 - talet och disputerade föreric auerbach .
This was auerbach hade flytt från förintelsen och skrivit ” Mimesis ” , en stort upplagd genomgång av världslitteraturen .
Det är troligen det mest imponerande litteraturvetenskapliga arbetet som någonsin publicerats – författat i exil , med referensbiblioteket enbart i Auerbachs huvud .
Att Jameson volt-ampere Auerbachs elev var tydligt genom hela hans författarskap .
Jameson tycktes – på samma sätt som Auerbach – ha en direktuppkoppling Ministry of Transportation test världslitteraturen .
Således kunde en essä om tv set - serien ” The Wire ” ta en oväntad vändning genom en kryptisk referens tillHomeros .
Själv blev jagemellanåt galen på Jamesons stil .
När jag nyligen försökte läsa hans senaste bok ” conception of a present tense ” ( 2024 ) upplevde jag den som akademisk Qabbalah .
Problemet låg peg till viss del i tjockleken på böckerna : inte sällan svällde Jamesons verk till 500–600 ogenomträngliga sidor .
Luntor som tydde på systembygge – valet någon sådan var inte Jameson .
This was flera gånger tänkte jag att han borde förlösa nietzscheanen , eller dionysikern , i sig .
Det vill säga skriva ner sina epifanier i fragmentize och låta dem lysa i egen prakt .
This was för den som anstränger sig och vadar genom textmassan kan nämligen hitta underbara meteoritnedslag : briljanta tankar om litteratur och samhälle som tycks ha slagit ner i författaren , snabbt nedtecknats för att därefter lämnas i oländig litterär terräng .
Bäst ihågkommen trorjag att Jameson kommer bli för sina tankar om scientific discipline fabrication .
This was i den enastående boken ” archeology of the time to come ” ( 2005 ) visade han varför utopin – som han betraktade som en underkategori till scientific discipline fabrication – fyller en viktig funktion i vår mörka tid .
Jameson volt-ampere visserligen en dysterkvist och hade föga förhoppningar om att ett soligt samhälle väntade om kröken .
Ändå menade han att utopiska framtidsskildringar kan kasta ett genomborrande ljus över det ideologiska fängelse vi alla är inlåsta i. Hans locating i frågan är talande : i ” archaeology of the futurity ” intar han en ” anti anti - utopisk ” hållning .
Detta sätt att tänka kom att inspirera inte bara en rad utopi - forskare , utan även en scientific discipline fable - författare somKim Stanley Robinson , var senaste stora verk ” Framtidsministeriet ” är dedikerat till Jameson .
På något sätt tycks det mig ironiskt att teoretikern som en gång stängde in oss alla i den kapitalistiska postmodernismen troligen kommer bli ihågkommen som mannen som dyrkade upp celldörren mot Utopia .
Jag föreställer mig att han sitter i öppningen i sitt ideologiska fängelse och blickar skeptiskt – man roat – på schlaraffenland utanför , där penningekonomin är avskaffad och stekta sparvar landar på tallriken .
